Synundersökning (Fredag 13/1)!

Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie
Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie Oldie
27/11-2015. En vanlig morgon. Milo har krupit ner hos Lillebror i myspölen.
Milton 7 månader. Milo 2år & 4 månader.
 
 
 
Så var fredagen här, och dags för min synundersökning!!
Sist jag kollade synen, var inför körkortet. Och då var jag typ 18år(?). Vilket var för 10år sedan! Alltså, känns som igår  som man satt där framför ratten, intill körskoleläraren och övade på att växla, parkera, stanna/starta i backe osv!
 
Redan fick jag glasögon! Då jag även hade svårt att se tavlan i skolan, m.m.
MEN, tyvärr så använde jag aldrig dessa! Och det slutade med att dem försvann, under någon flytt, något år senare.. Sen har synen verkligen bara blivit sämre och sämre sen dess.. 
 
 
När synen är nedsatt med 30% eller mer, ska man ha glasögon när man kör bil! {Om jag förstod det hela rätt}l
 
MIN SYN, var nedsatt med 80%!!
 
Jag såg alltså endast 20% {utav 100%}, utan glasögon!! Alltså 80% av min syn har försvunnit, och försvinner ynka 20% tillär jag helt BLIND!!
 
Förstår ni hur illa det är?!
 
Dem blev typ irriterade på mig där borta, och sa att jag inte var godkänd för att köra bil osv.
Och när vi provade glasögon, sa jag att det inte var så noga med hur dem såg ut, för jag ändå bara skulle ha dem när jag körde bil/såg på tv. Och då röt hon typ ifrån, och bara:
- Ne'e du lilla gumman, du ska ha dem här hela tiden(!), för du ser egentligen ingenting utan dem!!
 
 
Och nu, såhär i efterhand, har jag faktiskt börjat inse lite, hur begränsat mitt liv egentligen varit {omedvetet}, pga min syn!
 
Liksom:
1). Jag kör i stort sett aldrig bil, för jag kan knappt se dem vita linjerna som delar av vägen!
2). Jag kör endast på dem vägar, som jag kört på 1000 gånger innan, {och därmed kan utantill}, för jag ser helt enkelt inte skyltarna, eller ens svängen på vägen egentligen!! Och jag vet inte huur många gånger, jag bara fortsatt rakt fram, för att jag missat att svänga!! Och man bara - fan, det var ju där jag skulle in!! MEN, JAG SÅG HELT ENKELT INTE svängen/avfarten, fören jag åkt förbi den!
3). Jag ser endastsvenska filmer på tv {för jag kan helt enkelt inte se texten, hur nära tv:n jag än sitter}!!
4). Jag är inte orolig för att gå i mataffärer, och träffa på folk jag egentligen inte vill träffa på - För jag hade ändå inte sett dem!
5). Håller jag inte Rickard i handen typ, när vi är ute bland folk, har jag skit-svårt att hitta honom sen(!). Jag skulle nog till och med kunna gå förbi honom, utan att se han! Haha. MEN som tur är så HÖR jag superbra i alla fall, och oftast så säger ju personen - HALLÅ?!, om man skulle gå förbi utan minsta reaktion!
6). Har även ofta sten-kollvad personen i fråga har på sig, så jag vet om jag ska kolla efter en röd jacka, eller en blå tex.
 
Låter ju ärligt talat helt sjukt, nu när jag skriver dethär! Men det är alltså såhär jag har haft det!! Och jag trodde att det var likadant för alla?!
 
 
Hade nog inte än idag, tagit tag i och bokat denhär syn-undersökningen, om det inte varit för att det hände en sak för ca 1,5 vecka sedan, som rent ut sagt skrämde skiten ur mig!!:
 
Jag har som skrivet ovan, undvikit i största mån, att köra bil när det är mörkt {skymning} ute. Av den enkla anledningen, att jag knappt ser någonting då!
Men denhär gången, hade jag inte så mycket annat val...
Såå jag sätter mig i bilen som vanligt, och så länge jag kör i stan, med gatubelysning, så funkar det ändå "hyfsat". Men jag känner ändå att det är jobbigt, och ögonen anstränger sig till max, för att jag ens ska kunna se något! Jag får spänningshuvudvärk {som alltid när jag kör}, men fortsätter ändå, för jag vill hem!
Själva "centrum" tar slut, och jag fortsätter ut på stora vägen, men därmed blir det också mörkt {samtidigt som hastigheten ökar}! Jag börjar tycka det blir jättejobbigt, och lutar mig till och med framåt för att komma närmare vägen. Allting är suddigt och jag kan knappt urskilja vad som är vägen och vad som är dike! De vita sträcken i mitten hoppar hej vilt, och jag vet knappt om jag är på rätt sida vägen längre?! Jag får möte, och trots att han inte hade hel-ljus på, så bländar han mig ändå så pass kraftigt, att det känns som att det slår blixtrar genom huvudet!! Lite senare får jag möte igen {och igen}, och samma sak händer, men nu är blixtrarna så pass kraftiga, att hur mycket jag än fokuserar, så kommer inte synen tillbaka!! Jag har bilar bakom mig, jag har bilar på motsatta sidan, och jag kör på en stor väg med hög hastighet, där man inte kan svänga av {på ett tag}, och heller inte tvärnita pga bilarna bakom! Alltså JAG FICK PANIK!! Jag kunde lika gärna ha blundat under hela färden, för jag såg verkligen INGENTING längre!! Dem ända tankarna som for genom mitt huvud just då var -  vilket sätt är det minst smärtsamt att dö(?) - av att svänga vänster och åka rakt in i en bil(?), eller svänga höger och rakt ner i diket?! Alltså, helt ärligt, det var bland det värsta jag varit med om i hela mitt liv!! {Det, och Milos förlossning, hahaha}.
 
Så ja, det var efter denhär händelsen som jag kände, att jag sätter mig inte i en bil igen, fören jag har fått glasögon!! {inte för att jag fick köra ändå, eftersom jag inte var godkänd som förare men}.    
 
 
Men så IDAG var jag alltså iväg och gjorde själva undersökningen, hos en optiker. Det såg inte speciellt bra ut som sagt, och jag kommer att få mina nya ögon {glasögon}, måndag den 23/1! Alltså om 10 dagar! I can't wait!
Mamma
2017-01-24 @ 21:16:03

Det var verkligen på tiden att du sökte för synen. Det kommer att kännas bra bara du ger det en chans. Styrkekramar. Puss. Nästa gång får du skriva om vad du har sett. Det kan bli jätteroligt att läsa.




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Zandras Nya Dagbok

Namn: Zandra. Ålder: 28. Bor i ett hus på landet, med min Rickard 30 år {blev tillsammans februari 2003} och våra söner Milo 3 år {född 9 juli 2013} & Milton 1,5 år {född 13 april 2015}. Intressen: inredning, barnkläder, shopping, resor & utflykter, djur, matlagning m.m. Jag är utbildad djurvårdare, men är just nu mammaledig. Jag blir så glad när du lämnar en kommentar, och svarar på alla jag får! Jag gör gärna länk-byten, och ni får gärna tipsa mig om tävlingar. Varmt välkomna och hoppas ni stannar! <3 KONTAKT: [email protected]

RSS 2.0