Hur gick det med min dagliga uppdatering?
Ja, det har ni ju troligen redan märkt!
Jag blir så ledsen bara!!
VILL så gärna blogga/skriva dagbok VARJE DAG!! Men jag hinner inte ens 1/3 av allt jag vill.!
Tiden bara rusar fram och jag hinner inte med!!
Det är
hela tiden så mycket saker som måste göras/så mycket saker som händer - att det känns som att jag bara går upp, stressar stressar stressar, lägger mig..
Oftast går jag upp 05:30 och håller igång hela tiden ända till ca 02:00 på natten! DÅ lägger jag mig! Jag hinner inte sova.. Och när jag väl ligger där i sängen är det så många tankar, att jag springer upp varannan sekund för att skriva upp allt som måste göras, så att det inte glöms av! Min "Att göra lista" (som jag skriver en NY VARJE DAG) är typ 3 A4-sidor lång!!
Kan hända att jag har för stora krav på mig själv
Och att en av mina största nackdelar är att jag helt enkelt inte kan prioritera, utan vill hinna med ALLT!! Och det GÅR liksom inte!! Som inte nog med det är jag en perfektionist, och
ingenting av det jag gör - kan jag göra halvdant - utan det måste vara till
100% för att jag ska bli nöjd! Jag pushar mig själv så hårt, att jag snart kommer trilla ihop om jag inte slutar!
Som inte nog med det, ska vi ha en bebis till nu också, mitt upp i allt! Hela graviditeten och tankarna på förlossningen tar kål på mig! Och tiden efter.. Kommer ju inte bli mindre stressigt precis..
Jag vet att jag kanske borde söka hjälp.. Jag menar, så som jag stressar NU, också SKA man (enligt dagens samhälle) ha ett heltids-jobb också!! Alltså bara tanken gör mig helt kall-svettig och svimfärdig och jag känner bara - JAG ORKAR INTE!!!
Jag är så stressad och mår så pass dåligt, att jag inte ens har tid/ork att träffa mina vänner längre!!
OM jag trycker in ett jobb i allt detta, när jag mår som jag mår också, då kollapsar jag!!!
Nu kanske ni tycker att jag kan ju börja med att ta bort bloggen, så är det ett "krav" mindre.. Men saken är bara den, att bloggen och skrivandet är EN av de få saker som får mig att må bra! Jag får ur mig saker genom mitt skrivande..
Det är precis som att när man skriver om känslor osv, så
fastnar det på "pappret", och lämnar mina tunga axlar något kilo lättare i alla fall (för stunden, sen byggs det på allt eftersom igen
).
Men så även fast jag inte hinner med bloggen - som jag känner att jag hade velat/behövt, så finns den ändå där eller vad man ska säga..
Alltså det är så svårt att beskriva, jag finner inga ord.. Allt är bara så jobbigt just nu
Vet inte varför jag skriver ut detta, då det är ganska så privat.. Men ville bara berätta varför det dröjer så mellan inläggen..
Hej pluttonge. Sluta stressa planera efter behag. Ta inte på dig mer än du pallrar med. Sköt om dig och njut istället av graviditeten, det sista,det kan va skönt bara det. Det kanske dröjer till nästa graviditet ( får vi hoppas) även om du är söt med din lilla plutmage. Det är verkligen skönt också. Samtidigt som du inte hinner njuta något sen när Milton kommer. Städning tar aldrig slut!!!!! Så njut nu och ta vara på er tills den andra tittar ut. Kram på er.