JAG ÄR SÅ GRYMT LYCKLIG!
Hela jag lixom bara sprudlar just nu!
Det är inte för att jag har världens finaste pojkvän, eller för att jag har ett bra liv/familj/underbara vänner eller djur som jag älskar så mycket runt omkring mig..
Det är för att jag har funnit mig själv!
I hela mitt liv har jag känt mig osäker.. Osäker på vem jag är, vad jag vill, vad jag verkligen tycker om, vad andra tycker om mig...
Men nu vet jag!
Det var länge sen jag kände ren lycka.. Om jag någon gång ens gjort det?

Hela tiden har jag känt mig stressad.. Över att inte räcka till.. Över att hitta ett jobb som jag inte ens vill ha, över att försöka vara omtyckt av alla...

Men nu är det precis som all press har försvunnit! Jag skiter i om det är lite smutsigt på golvet här, jag skiter i vad alla andra tycker om att jag delar ut reklam (ja, jag har skämts för det- väldigt mycket!), jag skiter i att försöka verka mogen inför älskling, haha, och jag skiter i vad folk tycker om mig...

I förra inlägget gnällde jag mer än en barnunge! Nu sitter jag här och sorterar reklam med glädje! :O

För jag vet, att jag inte kommer hålla på med det särskillt länge till.. Kanske ett halvår? Jag vet inte ännu.. Jag gör det så länge jag behöver få in demdär små extrapengarna..
Jag har länge kännt mig pressad.. Pressad över att söka jobb.. Vilket jag med hela mitt hjärta aldrig velat...
Jag har mått så dåligt och kännt sån ångest för att jag inte sökt något.. Och låtit älskling jobba "åt mig" istället typ..
Det är inte det att jag inte vill jobba, eller att jag inte orkar jobba...
Utan att jag VET att jag inte kommer att trivas..
Det spelar ingen roll om jag får jobba med min bästa kompis.. Det är inte det de handlar om..
Jag har mått så dåligt, och att skaffa jobb känns bara som något som kommer att få mig må ännu dåligare än vad jag redan mår.. Vilket är så illa att jag inte haft någon livsglädje kvar då..
Nu tror ni att min dröm är att bara få gå hemma.. Pyssla med hemmet, endast göra saker jag känner för, endast träffa dem människor jag känner för...
Men så är det inte! Mår illa av bara tanken.. Och att veta att det är det jag gör precis just nu, får mig att må ännu mer illa!
Min dröm är inget 7-16 jobb.. Min dröm är inte att jobba halv-tid eller del-tid eller på inrigning...
Min dröm är att lägga hela min själ i det jag gör! Jag vill lixom aldrig gå hem från jobbet.. Jag brinner för det jag gör..
Jag är väldigt driven av mig.. Vad jag än gör, så gör jag det till 110%! Nu kanske inte ni tror mig, men sådan är jag! Ta reklam-jobbet som exempel, det är så tråkigt att jag nästan avlider innan det är dags.. Andra hade kanske bara struntat i det, lagt ner det och sagt- det är inte värt det, så jag gör det inte!

Jag ger allt jag har(!)- skulle aldrig ens tänka tanken i att bara strunta i det, eller ens göra det slarvigt!! Hur jävla jobbigt det än är!!

Min mardröm är att jobba för någon.. Att någon ska bestäma över mig, att- imorgon börjar du klockan 9 tex..
Många kanske känner, utan att erkänna det för sig själva, att det kan vara ganska skönt att slippa ta det ansvaret själv.. Säger chefen tex att jag ska vara där mellan 9 och 17 så är det så, och sen kan jag gå hem, lämna jobbet bakom mig och göra vad jag vill!

Men jag klarar inte det! Och jag vill inte ha det så.. Då jobbar jag hellre från 5 på morgonen och aldrig går hem från jobbet, utan jobbar ända tills det är dags för sängen, hur tråkigt jobbet än är..
Jag är rädd för att få det som dem flesta andra har- ett jobbliv och ett privatliv..
För mig är mitt liv- mitt jobb!

Har gått i dessa tankar hela tiden.. Ända sen jag gick ur gymnasiet 2009. Men lixom aldrig riktigt "vågat" tänka på dem.. För jag är en fegis.. Och kommer alltid att vara, haha. Men det har gjort så att jag stängt in mig själv, hindrat mig själv från att leva ut mina drömmar, hindrat mig själv till att känna glädje, lycka.. 
Bara gått i ett mörker där jag försöker leva upp till någon jag inte är.. Till något jag inte vill.. Försöka "lära mig" att vilja jobba inom något (som jag egentligen inte är det minsta intresserad av).
Istället för att lyssna på mig själv- vad vill jag?!
Och visst är det inte första gången jag vart inne på dessa spår.. Har tänkt på djurhem, hunddagis, bonde osv osv. För att: att det är djur jag vill jobba med finns inget tvivel om..
Men varför har jag då inte tagit tag i detta innan?!
Jo, för att jag inte kunnat se mig själv i något av dessa jobb..
Visst är det djur jag vill jobba med, men att lägga ner mitt liv på en j*vla (ursäkta ordvalet) ko eller hund tex, har ändå inte kännts  helt hudratio.. Det är mer något jag vill ha i mitt liv.. Men som husdjur.. Inte jobb eller vad man ska säga...
Vad är det då som känns 110?.. - Jo reptiler!
Ända sedan jag var ett litet barn har jag fascinerats av dinosaurier osv, vilket sedan har övergått till det verkligaste man kan komma i våran tidslinje just nu- ödlor, ormar osv.
Jag vet att ni redan visste det.. Men det enda jag har kunnat komma på inom det, är jobb på tropikhus.. Och det har varit det närmsta mitt drömjobb jag någonsin kommit..

Men vad gör då en som jobbar på tropikhus?- Jo, den guidar typ runt folk hela dagarna, och berättar fakta om de olika djuren...

Jag är inte en person som skulle känna mig på humör för att guida varje dag! Därför har jag inte heller tagit tag i den drömmen..

Men NU vet jag vad jag vill.. Och det känns mer än 110% rätt! Det känns jag! Jag känner lycka inom mig. Känns inte som att någonting kommer att hindra mig nu! Det kommer att bli jobbigt, det kommer det, och jag kommer att få trotsa många av mina rädslor (telefonskräck osv), men jag känner att- detta kommer jag att klara! För detta är vad jag vill!! För en gång skull skiter jag i om ni andra tror att jag inte kommer att lyckas, för för första gången i mitt liv- tror jag på mig själv!!
Jag känner mig stark, och jag har viljan!! Viljan är det viktigaste! Utan den kommer du ingen vart.. För hur många gånger har jag inte sagt att jag ska söka jobb tex? Men min kropp har lixom hindrat mig- för jag har inte haft viljan!! Och då har det lixom inte gått! Har bara gett mig ångest, depression osv.

Men nu är allt det som bortblåst, för jag har hittat det!! Och jag vet att jag kommer att komma dit!
Detta är självklart inget jag kom på just nu, men har haft ett litet hinder som har satt stopp, hela veckan.. Och det är alltså det hindret som försvann idag, när jag tog kontakt med en speciell person och fick sanningen rakt i annsiktet. I CAN DO IT!

Jag känner mig inte tvingad.. Jag känner inga måsten.. Jag känner bara ren lycka för första gången i mitt liv..

Jag kommer att gå ut med, mer detaljer och vad det handlar om, lite pö om pö.. Men att jag ska starta eget har ni kanske redan förstått;) Och nej, jag kommer inte att hålla på med djur ;O Men däremot sådant som vi behöver till våra älsklingar;)
Jag kommer att göra en ny kategori här på bloggen, som heter UF (ung företagsamhet). Där jag för dagbok om vad som händer o sker varje dag osv. Men självklart har jag kvar denna dagbok också;)

Jag kommer att sätta igång på allvar på tisdag, eftersom jag på måndag har fullt upp med att fira min 24-årsdag;D Hoppas ni hänger med mig och ger mig stöd, tips och råd på vägen!:) Puss /eran Zandra